Hej!
lägret var kul! Det var ca 40 studenter från hela sydön där. Tyskland, Frankrike, Finnland, Norge, Japan, USA, Chile, Österrike, Paraguay och Argentina. Blev väldigt bra kompis med Joy från USA men hon är bara här 6 månader vilket var väldigt tråkigt. På kvällen så var det "party", eller alla från Sydamerika stod och dansade reggaeton och vi andra satt och åt chips i soffan :P Så vi gick ut och hoppade studsmatta, låg och lyssnade på musik och tittade på stjärnhimlen i stället. Det var så otroligt vackert där! Vi hade utsikt över havet och vi bodde typ i djungeln i bergen. Så najs! Sammanfattningsvis så kan man säga att vi lekte lekar, åt en heel del och satt och diskuterade i grupper. Vi snackade mest om olika problem som kan uppstå och vad man ska göra för att lösa dem, vilket är prata med familjen. Jag kan lova dig att familjen mår lika dåligt om man bara ligger inne på sitt rum och tjurar för att någonting är fel. Jag har länge gått och tyckt att maten har varit mindre god och varför Lucas får skjuts till skolan men jag måste åka med terror-bussen. Jag har inte velat säga något för att göra dem ledsna och ställa till problem, men för att kunna förbättra situationen så måste man öppna munnen vilket jag har gjort nu. ;) hehe
Nu är kl 23.20 och jag är klarvaken! När jag kom hem, vid 12 så slocknade jag i sängen och vaknade inte förrens 18.00. Woops! Jag är så otroligt trött hela tiden här. De sa alla innan jag åkte också, de enda man gör är att sova den första månaden. Allt är nytt och konstigt och varje dag i skolan får man anstränga sig för att förstå och bli förstådd. Engelskan blir bättre och bättre, jag behöver inte tänka på svenska innan jag svarar längre, men då och då råkar jag säga något på svenska. Som på Tyskan så skulle alla ställa sig upp och när läraren sa att numret på Tyska skulle man snabbt räcka upp handen och säga numret på engelska. Om det var rätt så fick man sätta sig ner. Eftersom de här var typ 1 veckan i tyska klassen så tänka jag att nu är det kört!! De är jag som kommer att bli sist kvar stående. När läraren sa vierundverzig vilket är de enda jag kunde på tyska så räckte jag upp handen och sa fyrtiofyra på svenska. woops! haha tur som de var så hann jag säga forty four innan de andra och fick sätta mig ner ändå :P hah
I morgon så ska jag åka till Christchurch med min fotokurs. Det betyder ingen skola!! Jag har inte varit i Christchurch på riktigt än bara åkt igenom, helt sjukt! Vi ska åka och titta på nått konstgalleri och efter det får vi fritid! Shopping! Ska inte försöka handla så mycket, eftersom sydtrippen och eventuellt nordtrippen är väldigt dyra. Men något ska man nog kunna hitta!
Frågorna man får i skolan om Sverige är ju hur roliga som helst! Har vi Mcdonalds, om alla är blonda, om vi har ketchup, om vi har nakna tjejer vid traffikljusen för att få killarna att stanna?En helt rubbad tjej i min matteklass frågade hur man stavar hennes namn på svenska? ehh Alla tror verkligen att man är helt efter bara för att man inte kommer ifrån NZ, men sanningen är ju den att vi ligger bra före dem i typ allt, framför allt tekniken. I min familj tittar de mest på VHS liksom. haha
Alla frågar hela tiden om jag längtar hem, och det kan jag säga att jag gör. De första 3dagarna här i NZ var hemska. Jag var så rädd och osäker och visste inte vad jag hade gett mig in på. Varje morgon när jag vaknade och såg den gröna tapeten i mitt rum så fick jag en klump i magen. Jag vågade nästan inte gå ut ur mitt rum och möta verkligheten. Dagarna går bättre och bättre. Vissa dagar lever jag på moln och vissa så vill jag bara ligga och gråta i min säng. Att veta att Gagnef, mamma, pappa och alla vänner är på andra sidan jordklotet får en verkligen att känna sig ensam. Men som Millan och mamma sa, jag ser det här som en utmaning. Om jag klarar det här så kan jag klara allt! ;)
Ida, du är bäst och du klarar allt! Miss U <3<3
SvaraRadera